Utvärdering
De är nu slut och idag är det så dags att presentera resultatet.
Jag gick in i detta med femmans växel. Full fart framåt.
Målsättningen var klar från början. 55 kg och snygg kropp. Under resans gång har detta ändrat sig. Målvikten har fått stå till sidan till förmån för en snygg kropp med muskler.
Mitt utgångsläge var som följer:
64,6 kg
Dåliga matvanor
Nästan helt inaktiv
Soffpotatis
Mysmullig om du frågar sambon ;)
Jag gav mig själv alla förutsättningar för att lyckas och plockade bort all demotivation som kom i min väg. Jag gav mig själv tid att fundera på var fällorna var. Vad det var som gjort att jag aldrig lyckats nå målet. Analyserade mig själv och tog reda på varför jag gör, tänker och är som jag är.
Man säger att 75% sitter i kosten. 25% i träningen. Jag skulle vilja säga som såhär. Det krävs 25% arbete med kosten 75% arbete med träningen. Och om du lyckas eller ej. Sitter 100% av jobbet i hjärnan.
Idag säger jag hejdå till två av mina största fiender. Matvraket och festprissen med följande text.
Är vi framme snart?
Känner du det där....sommaren var en bra en....lite för bra...
Händer mig varje sommar. Det är varmt och man kan sitta ute och äta gott och dricka en kall öl till allt från grillat till bananasplit. Det är ju bara sommar en gång om året. Ibland inte ens det när Moder Svea har ett dåligt år.
Tyvärr för min del har det en hel del sidoeffekter. Fe(s)ttcellerna förökar sig i lika snabb takt som uteserveringarna på Malmös torg när temperaturen stiger över 20 grader. Nu är det ju kallt igen och nu börjar kampen ifrån sommarformen.
Jag tror inte på dieter utan har insett att bra kost i samband med motion är det enda hållbara. Men mina lätt schizofrena personligheter håller inte alltid med.
04:45 ringer väckarklockan och då är det bara att ge sig upp ur en varm säng för att stafettdricka kaffe tills man är vaken nog till att kunna rabbla de tyska prepositionerna....baklänges.
06:00 står man då där på löpbandet och försöker intala sig att detta är ju mysigare än att ligga kvar i sängen och räkna får. Samvetet pladdrar på hur trevligt vi ska ha det och rabblar mantrat många bäckar små om och om igen. Detta klockslag infaller desvärre också samtidigt som tvivelmoln över sakers mening börjar hopa sig i gymtaket. I samma sekund som startknappen trycks in dyker festprissen och matvraket upp utan förvarning. De 2 första minuterna håller de sig lugna och frågar bara nyfiket: Var är vi på väg? Ska vi ut? Har de god mat? Något att dricka till det?, men efter 2 min är det som att helvetet brutit lös. Festprissen försöker lugnt förklara hur länge jag ska springa för att bli av med de där ölen från sommaren och matvraket har fått syn på något spännande matlagningsprogram på TV:n och nu finns det ingen hejd. Efter 5 minuter sitter festprissen och matälskaren och småtjattrar i en hörna på gymmet om den godaste ölen, trevligaste afterworken och buffeér av alla dess slag. Under tiden vaknar kroppen till liv och beklagar sig som en man med förkylning: Jag har ont i knät, jag tror jag stukat foten, jag fick kramp i vaden. Samvetet och jag försöker hålla ställningarna där på löpbandet, men trycket blir för stort och just när festprissen och matvraket är inne i en vild diskussion om Vegegårdens buffe och om en öl på det och kroppen för femte gången frågar: Är vi framme snart? Kommer vredesutbrottet.
NU FÅR NI FAN HÅLLA KÄFTEN ALLA TRE!!!! VI SKA INTE ÄTA NÅGON JÄVLA BUFFE. DU KAN GLÖMMA ÖLEN OCH VI SKA INTE NÅGONJÄVLASTANS FÖRUTOM SPRINGA PÅ DETTA BAND!!! OK!!!??
Det är i de tillfällen jag önskar att jag var den enda på gymmet den morgonen. På affischen på väggen hänger en bild på en tjej utan en svettdroppe på pannan som springer med lätta steg i det gröna.
På löpbandet den morgonen står där en toka, högröd i huvudet. Med svetten forsande som ett Niagrafall och skriker för sig själv. Med 2 förskräckta kvinnor som åskådare i tjejavdelningen på 24seven som just i den sekund bestämde sig att träna med män är nog endå inte så farligt i jämförelse med att träna med den där tokan.
Jag fick inga vänner på gymmet den dagen......
Och imorgon står jag där igen. Samma tid och undrar: Är jag framme snart?
Vi kom fram till slut. Nu finns det bara en sak kvar att göra.
Som de säger i Eurovision songcontest.
And here are the results from the Swedish jury:
Resultat efter 60 dagar
Vikt 54,6 kg -10 kg
Jag strävade aldrig efter att bli "någon annan" eller en ny person. Jag hade bara en önskan om att bli den bästa versionen jag kunde av mig själv.
Tack alla ni som följt med i denna resa. Välkomna att följa med på nästa resa. Den heter hålla formen och den startar nu.