Dag 5
Det är måndag. Godmorgon allihopa. Som sig bör var jag uppe tidigt idag. Men inte tidigt nog då jag fick hälla i mig en kopp kaffe och slänga mig på cykeln för att hinna till gymmet. Tycker inte om att behöva stressa på morgonen, men så fick det bli.
Jag kände mig oerhört seg i benen efter helgen så valde att börja morgonen med ett 30 min Indoor Walking pass och körde därefter Beach pass 5 direkt efteråt. Nu har jag parkerat mig på en bänk utomhus och tar en kopp belöningskaffe innan resan till jobbet.
Jag fick en kommentar om hur man hittar motivation. Och detta tänkte jag prata om idag. De två Mn. Motivation och Misslyckande. De går tyvärr hand i hand och följer efter varandra som två BFs i tonårsåldern. Det viktiga är att rannsaka sig själv anser jag. Ställa sig frågan vart vill jag komma med min träning och kost? Vill jag komma i jeansen från förr, kunna springa tjejmilen eller helt enkelt bara se snygg ut naken? Man måste tyvärr oxå vara realistisk och se var man står när resan börjar. Att sätta för höga mål kan göra att man under resans gång mister motivationen och ens resa avslutas med ett misslyckande. Satsa hellre på delmål, men ha slutmålet spikat och var bestämd.
Jag har misslyckats att nå mitt slutmål så många gånger. Nått nästan dit för att få en retur biljett tillbaka där jag startade. Min lärdom jag tagit efter detta är att det är i mitt huvud det krävs en större förändring än i min kropp. Min personlighet präglas och dras lätt mot devisen Allt eller inget. Ingen gråzon där inte. Jag kan oxå när jag blickar tillbaka se att det är där jag sätter fälleben för mig själv.
Det är tillåtet att misslyckas. Man ska bara upp på hästen igen. Lite märkligt är det att när man faller för frestelsen är det lätt att det blir allt av det man inte ska göra. Hur många gånger den där enda kakan, skrovmålet, godiset lyckats rubba hela motivationen är för mig ett under. Jag åt ju en kaka så nu är det skit samma. Nu kan jag lika bra hoppa över träningen och så vidare och så rullar överhoppningarna på och så sitter man där med inget.
I resten av mitt liv levs det aldrig efter den reglen. Lite som att man åker fast för fortkörning och när man nu gjort det kan man ju lika gärna hälla i sig en flaska vodka i bilen och köra rattfull hem. En vecka senare står man på plattan i Stockholm och säljer stöldgods för att få råd till sitt nya heroinmisbruk som man skaffat sig. Så funkar det inte riktigt.
Men med viktminskning och komma i form så är det för många en verklighet. I synnerhet för mig.
Det viktiga när man misslyckas är att acceptera det för vad just det är. Ett misstag. Ladda om hitta tillbaka till resplanen. Gör ett fel men ladda inte om med flera. Allt är inte bortkastat förrän du börjar leta efter motivationen i botten på kakburken. Tro mig, jag vet den finns inte att hitta där.
Vad är din motivation?
Imorgon tänkte jag skriva lite om mina tankar kring kostplanen. Du är välkommen att titta in då för vidare läsning. Men nu kallar ett avsnitt av Lost och en välförtjänt banan.
Dag 5 avklarad 55 kvar
Jag kände mig oerhört seg i benen efter helgen så valde att börja morgonen med ett 30 min Indoor Walking pass och körde därefter Beach pass 5 direkt efteråt. Nu har jag parkerat mig på en bänk utomhus och tar en kopp belöningskaffe innan resan till jobbet.
Jag fick en kommentar om hur man hittar motivation. Och detta tänkte jag prata om idag. De två Mn. Motivation och Misslyckande. De går tyvärr hand i hand och följer efter varandra som två BFs i tonårsåldern. Det viktiga är att rannsaka sig själv anser jag. Ställa sig frågan vart vill jag komma med min träning och kost? Vill jag komma i jeansen från förr, kunna springa tjejmilen eller helt enkelt bara se snygg ut naken? Man måste tyvärr oxå vara realistisk och se var man står när resan börjar. Att sätta för höga mål kan göra att man under resans gång mister motivationen och ens resa avslutas med ett misslyckande. Satsa hellre på delmål, men ha slutmålet spikat och var bestämd.
Jag har misslyckats att nå mitt slutmål så många gånger. Nått nästan dit för att få en retur biljett tillbaka där jag startade. Min lärdom jag tagit efter detta är att det är i mitt huvud det krävs en större förändring än i min kropp. Min personlighet präglas och dras lätt mot devisen Allt eller inget. Ingen gråzon där inte. Jag kan oxå när jag blickar tillbaka se att det är där jag sätter fälleben för mig själv.
Det är tillåtet att misslyckas. Man ska bara upp på hästen igen. Lite märkligt är det att när man faller för frestelsen är det lätt att det blir allt av det man inte ska göra. Hur många gånger den där enda kakan, skrovmålet, godiset lyckats rubba hela motivationen är för mig ett under. Jag åt ju en kaka så nu är det skit samma. Nu kan jag lika bra hoppa över träningen och så vidare och så rullar överhoppningarna på och så sitter man där med inget.
I resten av mitt liv levs det aldrig efter den reglen. Lite som att man åker fast för fortkörning och när man nu gjort det kan man ju lika gärna hälla i sig en flaska vodka i bilen och köra rattfull hem. En vecka senare står man på plattan i Stockholm och säljer stöldgods för att få råd till sitt nya heroinmisbruk som man skaffat sig. Så funkar det inte riktigt.
Men med viktminskning och komma i form så är det för många en verklighet. I synnerhet för mig.
Det viktiga när man misslyckas är att acceptera det för vad just det är. Ett misstag. Ladda om hitta tillbaka till resplanen. Gör ett fel men ladda inte om med flera. Allt är inte bortkastat förrän du börjar leta efter motivationen i botten på kakburken. Tro mig, jag vet den finns inte att hitta där.
Vad är din motivation?
Imorgon tänkte jag skriva lite om mina tankar kring kostplanen. Du är välkommen att titta in då för vidare läsning. Men nu kallar ett avsnitt av Lost och en välförtjänt banan.
Dag 5 avklarad 55 kvar